|
Aktuellt från år 2013-2014 |
|
|
Öppen gård
2014 |
|
 |
|
Öppen Alpackagård! Oj så
mycket folk, hade aldrig kunnat föreställa mig detta.
Regnet öste ner hela förmiddagen, men kl. 11 när vi
öppnade, slutade regnet. Första besökarna kom med
uppehållsvädret och sen hade vi en konstant ström av
folk fram till kl. 17.
Vilken respons vi fick,
garnet gick åt som smör i solsken, alpackorna tycktes
trivas med uppmärksamheten och trots mulet väder fikade
folk, dock inte utomhus i trädgården.
Men plan B och ett stort stall gjorde att det löste sig
ändå. |
|
  |
|
  |
|
  |
|
 |
|
|
Fölningstider |
|
Ryadals Cheava, 3
timmar ung! |
Så jag har väntat, men nu
är det på gång! Den
23 juni såg det första lilla fölet dagens ljus. Ett
mörkt brunt stoföl, lite krokig i benen men det rättar
till sig. Hennes mamma är vår egen Gry och pappan är
Nybos Fernando. Det kommer alldeles säkert bli ett bra
djur med fin ullkvalitet.
Det är Grys första föl och visst känns det lite pirrigt
när det är förstagångsföderskor, men allt var klart på
en timma. Gry är tillika en väldigt duktig mamma. |
|
  |
|
|
Frisörbesök! |
|
Benjamin och Aramis i
väntan på klippning. |
|
Harald överger Batman för
nya äventyr. Vet inte vem som blev mest förvånad -
Batman eller Staffan. Inte kan man stå här och vänta! |
När är det min tur? |
|
  |
|
Klippning
pågår! |
  |
|
Klippning och ullsortering. |
|
Nyklippt. |
|
I alpackahagen.
|
|
Bilder:©
Marlene Vintenius |
|
Så var det då åter dags
att befria alpackorna från ullen. De har varit ganska så
besvärade i flera veckor och väldigt varma. Det syntes
då de rullat sig mycket och gärna badat i sitt
vattenkar. Men det har ju onekligen varit ovanligt
varmt. Nu får man bara hoppas att vädret håller i sig,
så de inte fryser. Regn och mycket vind vill vi inte ha,
nu på ett tag.
I år klippte vi redan den
första maj och det var Fredrik från Nybo Alpacka som
klippte. Barn, barnbarn och granne ställde glatt upp som
hjälp och allt avlöpte problemfritt.
Återigen hade vi tur med
vädret och kunde klippa i alpackornas lösdriftstall. Det
var inte heller så mycket skräp i ullen, som i fjor. Jag
ser fram emot en enkel rensning! |
|
|
Svenska
Alpackaföreningens utställning 2014 |
|
Vi lastade Bruna och
Batman redan på långfredagen och körde upp till
utställningen i Mjölby. Både med tanke på oss själva och
djuren kändes det bäst att slippa köra hemifrån mitt i
natten. Nu var vi på plats halv nio på kvällen och kunde
i lugn och ro stalla in djuren.
På påskaftonen startade
ullutställningen redan klockan 8 och klockan 13 började
bedömningen av djuren. De grå bedömdes först och sedan
var det de svarta och Batmans tur. Någon rosett fick han
tyvärr inte. |
 
 
länk till vår youtubekanal |
|
Bruna klarade sig bättre.
Rosett och femte placering. Inte så illa. Jag som trodde
att Batman var bättre än Bruna...
På påskdagen fortsatte
utställningen och då hade vi inga djur att ställa ut, så
hela dagen gick åt till att lära och lyssna till
domarens kommentarer om de olika djuren.
Med oss hem åkte vår nya
avelshingst. |
|
I väntan på hemresan!
(alla
utställningsbilder: © Staffan Hellberg) |
|
|
Nybo Alcatraz – vår nye
avelshingst |
|
 |
 
  |
|
Så har vi då installerat
Alcatraz bland de andra hingstarna. Han är efter Armella
och Gonzales, som är en import från Schweiz 2008.
Alcatraz blev etta och
reservchampion 2013, på Svenska Alpackaföreningens
utställning.
Hans päls är otroligt svart, den drar nästan mot blått.
Inga som helst bruna eller vita inslag.
Hans ull från i fjor var
med på ullutställningen nu i påsk. Där vann han i sin
klass och fick mycket höga poäng i samtliga delar.
Om cirka en vecka klipper
vi djuren här hemma och den som köper hans ull gör ett
kap. Det kommer att bli det allra finaste blanka garn av
den.
Vill ni betäcka era ston
med honom, är ni välkomna hit och titta och känna på
hans fantastiska ull. Vi kommer sedan hem till er så
betäckningen får ske i stoets hemmamiljö. |
|
|
Alpackashow i England |
|
© Staffan Hellberg
Weekenden den 15-16 mars
var vi på the British Alpaca Society´s National Show i
Telford, England.
Det var 350 av Englands bästa och finaste alpackor, som
tävlade om det prestigefyllda priset; Suprime Champion.
En fleecetävling var också anordnad och där
demonstrerades verkligen den magnifika kvaliteten hos
alpackaullen.
Det fanns många olika ”marknadsstånd”, som visade upp
olika produkter, som den engelska alpackaindustrin
består av.
Naturligtvis hade det även anordnats seminarier. Själv
hann jag tyvärr inte besöka något denna gång, men de är
otroligt lärorika och inspirerande.
Det var nu andra gången jag var i England på
alpackautställning och det blir sannerligen inte den
sista. Att känna och se på dessa alpackors ull, lära och
inspireras av engelsmännen i deras arbete med sina djur,
det är ”guld” värt. |
|
|
Vår
och nya utmaningar |
Här hemma har vi nu så
smått börjat vakna upp ur vinterdvalan och förbereder
oss inför sommarens alla evenemang och begivenheter.
Först på agendan står grimträning. Ska man vara med på
utställning måste man kunna ledas i grimma och
grimskaft.
Svenska Alpackaföreningen har utställning i påsk i Mjölby och dit har jag anmält Bruna och Batman. Det är
första året vi har djur med på utställningen. Det ska
bli roligt, spännande och lite nervöst att få reda på om
vi är på rätt spår i vårt avelsarbete.
Så klart kommer jag med rapport här på hemsidan! |
|
Undra vad som nu ska
ske? |
|
  |
|
Vad vill du jag ska göra? |
Ska jag gå på två ben... |
|
  |
|
... eller hoppa? |
Nu börjar jag fatta! |
|
Kom ska jag viska
något till dig - Visst var jag väl ganska duktig ändå? |
|
Vad gör ni? Dags för
Bruna att prova grimman. |
  |
|
Du måste ju gå! |
Vill
inte! |
  |
|
Då
springer jag väl i stället - kan kanske komma undan. |
|
|
 |
|
Julmarknad
8 december 2013
Så har Aramis och Athos
varit ute i stora världen igen, denna gång på julmarknad
på hembygdsgården i Heinge. Gården ligger ju granne med
oss, så vi vandrade dit med dem. Bra träning inför
vandringarna till sommaren.
Så uppskattat det blev
när vi kom in på gården med dem! Folk flockades runt
djuren och ville klappa dem och det går ju bra, för både
Aramis och Athos är otroligt vana och coola då det
gäller kontakt med människor.
Som vanligt stod Athos i främsta ledet och trängde sig
framför Aramis när en kamera blev synlig. Han kan väl
inte veta….? Ibland tror jag han varit i showbusiness i
sitt förra liv.
 
Det var ett fint snöfall
när vi vandrade dit, men allt efter att dagen led, blev
det allt mer slask och regn. Hingstarna var inte
speciellt glada fram på eftermiddagen, men vi hade ju
hästtransporten med oss, så vi kunde sätta in dem där.
Man är ju alltid rädd att de ska bli genomblöta.
Det var en mycket lyckad
dag och alpackagarnet gick åt som ”smör i solsken”.
Roligast är att ullen från Batman är tingad, när han
klipps till våren.
|
|
|
Alpackavandring
18
augusti, vår första ”alpackavandring”.
Nästa sommar drar vi i
gång på riktigt. Vandringar med lunch- eller fikastopp
ute i naturen. |
|
Bilder: Staffan Hellberg |
 |
|
Förberedelser inför
vandringen. |
Ystra skutt på vägen. |
|
|
Bruna och Batman
Bruna och Batman är mina första föl, där jag själv valt
hingstar och det har sannerligen slagit väl ut. Med ett
målmedvetet och brett val av hingst kommer sannolikheten
för bra föl att öka och mina avelston bli bättre och
bättre.
|
Bild: Catharina Brorman |
Herrbesök
Den 23 juli betäckte vi de sista
stona, Flox och Eliza. Nu trodde vi att alla stona var betäckta och
bara avspottningar återstod, men som Kaphiya lurade oss! Det visade
sig att betäckningen inte tagit och Jörgen fick komma ner igen med Witness. Nu får vi hoppas att alla betäckningar tagit, men det visar
sig väl vid avspottningarna senare i sommar.
Rensning av ullen är påbörjad, hoppas
vädret håller i sig, så att jobbet kan ske utomhus.
Falsterbo
horse show
Den 11 juli var vi med Aramis och
Athos på Falsterbo Horse Show. Det är andra året vi är där med
alpackor och i år var första året med djur från vår egen uppfödning.
 
 
 
Aramis och Athos skötte sig
exemplariskt och alla barn fick klappa Athos så mycket de ville. Det
verkade som att han gillade att vara i händelsernas centrum. Athos
och en annan alpacka var även ute på promenad bland allt folket.
Promenaden blev inte så lång, men den tog väldigt lång tid. Alla
skulle klappa dem och till slut blev alpackakompisen så trött på
allt ihop, att han lade sig ner på gången. Han vägrade helt enkelt
att resa sig.
Aramis lyckades rulla sig ut ur
inhägnaden. Undra vem som såg mest förvånad ut när vi upptäckte det?
Han eller vi. Men som den coola kille han är, tog han det hela med
jämnmod och snart var han inom lås och bom igen.
Klippt var det här!
 |
 |
|
Förste man till rakning... |
Eliza på väg upp på klippbordet. |
Den 23 maj var det så äntligen dags
att klippa alpackorna. Det hade ju varit riktigt varmt ett par
veckor innan och jag led verkligen med djuren i sina tjocka pälsar.
Särskilt Flox, som ju är högdräktig, såg ut att ha det riktigt
tufft. De stod med frambenen i sitt vattenkar hela dagarna för att
svalka av sig. De stod på rad och turades om att bada och man skulle
kunna tro att de hade instiftat något slags kösystem.
Men är det inte typiskt, dygnet innan
klippningen, började det regna och vad man minst av allt vill ha är
våta djur. Pinnar, löv och halm fastnar lättare i en våt päls också,
så rensningen blir betydligt mer tidskrävande. Speciellt på de små
djuren, som har så fantastiskt mjuk päls, där fastnar allting. Som
tur är har vi en hästbox, som står tom och där satte jag in
ungdjuren över natten så de fick torka. Stona kunde vi stänga in i
sitt permanenta stall. Natten igenom regnade det, vilken tur att jag
var så förnuftig och tog in dem.
 |
 |
|
Vad
händer? |
Matte redo för
ullprov med påsen i högsta hugg! |
 |
 |
|
Här
åker vinterjackan av! |
Bara
hälften kvar... |
”Klippdagen” vaknade vi till
strålande solsken och en lagom vind. Alla våra djur var torra och
jag behövde bara plocka lite halm från dem. Perfekt väder att stå
ute och klippa i.
 |
 |
|
Hockeyfrilla? |
Tungt? |
I år var det sju alpackor förutom
våra egna åtta, som skulle klippas här hos oss.
Alpackor med ägare, samt Chris från
Australien, som klipper alpackorna, dök upp vid 10-tiden. För att
stärka oss inför uppgiften började vi dagen med fika, naturligtvis.
Efter att Chris satt upp klippbordet,
tagit fram alla sina saxar och skär, var vi redo att sätta igång.
Våra ston stod först på tur, så att vi sedan kunde släppa ut dem i
hagen, innan det var hingstarnas tur. Alla stona skötte sig
exemplariskt. Till min stora besvikelse kunde vi konstatera att två
av mina betäckta ston går tomma. En stor förlust när man har en så
liten besättning som vi ännu har. Så i stället för fyra föl får vi
nu bara två.
Sist klippte vi våra ungdjur och även
de förhöll sig lugna.
 |
 |
|
Pedikyr! |
Tandkontroll. |
Vid klippningen är det inte bara
ullen som åker av, utan man passar också på att klippa klorna och
tänderna. Även hingstarnas kamptänder får sig en översyn.
 |
 |
|
Sommarklädda flickor! |
Vi hade en mycket trevlig dag
tillsammans där både klippning och ullinsamling flöt på planenligt.
Ett stort tack till Monica och
Fredrik på Munka-Tågarp för en god middag på kvällen och fortsatt
”alpacka-snack” med Chris till långt in på småtimmarna.
Nu är det bara att sända ullproverna
till Yocom McColl i USA för utvärdering. Jag måste säga att Aramis
ull verkar ”super”.
april 2013
Nu har vi flyttat
"hemifrån"!
Äntligen – efter denna besvärliga vinter - har vi fått det nya
stallet klart till våra fjorårsföl.
Flytten var utan dramatik, när vi tog på grimmorna och vandrade iväg
med dem, bort från barndomshemmet och tryggheten. Föga anade
hingstfölen att de aldrig mera skulle återvända.
Lilla Ada är det ju lite annorlunda för, hon ska ju tillbaka till
stogruppen.
För
att inte småttingarna skulle känna sig allt för vilsna lejde vi Gry
som barnvakt. Hon tycks inte uppskatta sin uppgift allt för mycket
och speciellt mellan henne och Athos har det uppstått ett spänt
förhållande. Tillrättavisningarna från Gry är många och ibland ser
de förvånansvärt hårdhänta ut.
Då kryper Athos ihop, sänker huvudet och svansen åker upp med en
förunderlig hastighet, allt för att visa hur underdånig han är.
Ada
är väldigt beroende av Gry och ligger tätt i hennes kölvatten. ”Vi
flickor måste ju hålla ihop” tycks hon säga och Gry accepterar det
gladeligen. Ada har en mycket bra ull med fantastisk lyster och jag
tror hon kommer att bli ett bra tillskott i stogruppen, rent
avelsmässigt.
Aramis är bara Aramis – cool kille. Så underbart lugn och trygg i
sig själv. Hans ull har en fantastisk täthet och den är minst 15 cm
lång. Jag förväntar mig mycket av honom och hoppas kunna behålla
honom som hingst.
Om
någon månad är det dags att flytta tillbaka Ada och Gry till de
andra stona.
Gry ska betäckas för första gången och jag vill inte att Ada ska gå
som ensamt sto bland killarna.
De kan ju vara hur kaxiga som helst.
Lugnt i flocken!
Just nu händer det inte så mycket, på
gång är att fjorårsfölen ska avvänjas.
Till sommaren väntas nya söta föl, då lär det återigen bli livat i
hagarna! |
